Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige. Foto: Jonas Hellsén
Var tredje kvinnlig journalist funderar på att sluta på grund av hot och trakasserier. Det visar en undersökning från branschorganisationen TU. ”Det behövs en tydligare markering från politiker och rättsväsendet”, säger Jeanette Gustafsdotter, jurist och vd för TU.
Hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld. Det är vardag för många kvinnliga journalister och en del funderar på att sluta.
Det visar en studie som mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige och nätverket Klara K låtit undersökningsföretaget Kantar Sifo genomföra.
– Vi har gjort återkommande undersökningar om hot och trakasserier mot mediehus och medarbetare, berättar Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige.
– Förra året gjorde vi på TU tillsammans med Sveriges Radio en undersökning där vi tittade på skillnaden mellan män och kvinnor inom journalistiken när det kommer till trakasserier. Där kunde vi se att trakasserier är mer frekvent förekommande mot kvinnor. Nu kände vi att det var dags att börja titta på effekten av detta, .
Förödande för demokratin
Jeanette Gustafsdotter vill se en tydligare markering från beslutsfattare, politiker och rättsväsendet.
– Det behöver inte bara var juridiskt utan det kan också vara etiskt för att ändra tonläget som cirkulerar framförallt på nätet. För jämställdheten och demokratin kan detta bli förödande.
– Jag tror inte att någon vill ha ett sådant samhälle. Jag uppmanar också samtliga som utsätts för hot och trakasserier att polisanmäla och prata om det.
Tar det på större allvar numera
Men Jeanette Gustafsdotter menar ändå att det finns ljus i mörkret och hon pekar på att man är mer medveten om problemet idag och att fler åtal väcks.
– Tingsrätten i Gävle dömde till exempel nyligen en man för olaga hot till två månaders fängelse efter att han hade hotat Gävle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg.
– Det är också mer debatt i ämnet och jag upplever att både polis och regeringen tar det på större allvar. Jag har jobbat aktivt med detta sedan fem år tillbaka och det har hänt mycket, till det bättre, när det gäller medvetandet av problemet.
– Tyvärr har vi dock inte sett att hoten har minskat, utan tvärtom. Men förhoppningsvis ger arbetet snart resultat.
Nedsättande kommentarer
Undersökningen visar att 72 procent av kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer, som svarat på undersökningen och är verksamma vid eller för landets 163 dagstidningar, utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna.
96 procent av de hotade eller trakasserade har utsatts för nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens och 66 procent har tagit emot nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.
Tankar på att sluta med journalistik
För ungefär hälften av de utsatta har hoten och trakasserierna lett till personlig rädsla och oro. 22 procent säger i studien att hoten inneburit att de avstått från att bevaka och rapportera om vissa sakområden eller samhällsfrågor.
En av tre berättar att trakasserierna inneburit tankar på att helt sluta med journalistiken.
Något mer än hälften, 52 procent, av de utsatta anser att mängden hot och trakasserier ökat under de senaste tre åren. Och 54 procent anser dessutom att hotens och trakasseriernas innehåll eller uttryck har blivit grövre.
