"De varnade för rättsligt kaos" - Kerstin Burman vågade ta strid för transpersoners rättigheter

Legally Lady’s Anna Wetterqvist intervjuar ”regnbågsjuristen Kerstin Burman. Foto: Clement Morin

”Det faktum att jag var jurist och inte transperson gjorde att man tog frågorna mer på allvar. Jag använde min titel för att få folk att lyssna.” Det berättade juristen Kerstin Burman när hon gästade nätverket Legally Lady i veckan.

Genom sitt arbete för transpersoners rättigheter har hon satt fokus på frågor som inte bara berör en liten grupp – utan oss alla.

I grund och botten handlar det om respekten för den personliga integriteten och om en uppluckring av traditionella könsnormer – en uppluckring som vi alla har fördel av och som också innebär att till exempel jag själv kan få vara kvinna på mitt sätt.

Absurda argument
Jag ser Kerstin Burman framför mig när hon i olika paneldebatter försvarar sig mot tvärsäkra domare och politiker som inte trodde på att driva frågan juridiskt när det gäller rätten för transpersoner att välja sitt eget namn.

Argumenten hon mötte då – för 10 år sedan – var absurda. ”Det skulle aldrig gå, en domstol skulle aldrig upphäva tillämpningen.”

Det var inget problem att ”ta på allvar” och det handlade bara om ”jagsvaga individer”. Det skulle orsaka ”kaos i svensk rättstillämpning” och män skulle helt plötsligt börja byta till kvinnonamn och ”tillskansa sig jämställdhetsfördelar”.

Strategisk processföring
Kerstin Burman och hennes kollegor väckte frågor som de flesta människor inte hade tänkt på överhuvudtaget. Men faktum var att flera HBTQ-organisationer hade lobbat för detta i mer än tio år – utan att få gehör. De var en liten grupp, men en väldigt viktig grundläggande rättighet som de flesta av oss var blinda för.

Det de gjorde kallas för strategisk processföring. De isolerade en fråga, hittade en person som kunde stå på ansökan och drev sedan processen genom alla instanser. Parallellt med den juridiska processen samordnades flera aktiviteter för att sätta fokus på frågan i media och i andra sammanhang. Offensiv på bred front, långsiktigt och uthålligt.

I USA är detta en etablerad form av påverkansarbete och där slåss de stora prestigebyråerna om probono-jurister som arbetar med just HBTQ-frågor.

Varför? Jo, därför att de har upptäckt att det ger ett gigantiskt medialt genomslag och därmed en varumärkesexponering som inte kan köpas för pengar. Risken är givetvis att när media byter fokus kommer probonofrågorna att handla om andra saker än just HBTQ-frågor.

Jurister som står upp för sina åsikter
I Sverige ägnar vi oss dock hellre åt att skriva debattartiklar, värva allierade, betala enorma summor till PR-byråer och ha informella möten i Almedalen. Jag vet, eftersom jag själv har arbetat med opinionsbildning och mediestrategier.

När det gäller probono-arbete hittar jag till exempel SOS Barnbyar och Rädda Barnen som projekt hos ett par svenska advokatbyråer – engagemang som är viktiga men som inte riskerar att provocera någon.

Det som slår mig är vilken oändligt mycket större betydelse jurister skulle kunna ha för samhällsutvecklingen. Jag tror det handlar om att prioritera och om att våga.

Jag blir otroligt glad när jag ser kvinnor som justitierådet Mari Heidenborg och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg uttala sig – eller justitiekanslern Anna Skarhed eller advokaten Elisabeth Massi Fritz. Det är kvinnor som står upp för sina ämbeten, sina roller och sin övertygelse. De har gjort och gör massor för kvinnliga jurister.

Jag är övertygad om att vi även kommer att få se mycket mer av Kerstin Burman. Jag vet att jag vill se mer av henne, för jag vill få vara både kvinna och jurist – på mitt eget sätt.

Nu ser jag fram emot att intervjua Beatrice Ask om hennes 30 år i toppolitiken. Hon kommer till Legally Lady’s inspirationskväll onsdagen den 31 maj. Då ska vi dricka bubbel och få veta mer om hur man navigerar i maktens korridorer – utan att tappa bort sig.

/Anna Wetterqvist