Charlotta Kronblad hade jobbat tio år inom juristbranschen när hon såg en annons från Chalmers. Nu har hon i snart två år studerat hur digitaliseringen påverkar juristbranschen.
– De sökte någon som ville forska på affärsutveckling i en digital kontext. Då insåg jag att det vore intressant att undersöka juristbranschen på det här sättet, berättar hon i en intervju med Legally Yours.
Charlotta Kronblad hade både arbetat på advokatbyråer som MAQS och Mannheimer Swartling, och som bolagsjurist på AB Volvo när hon bytte till Chalmers.
– Jag hade sett branschen från både sälj- och köpsidan och jag hade insett vilka möjligheter det finns i tekniken, om man kan använda den på ett smart sätt för att effektivisera processen. Sedan hade jag alltid haft en dröm om att forska.
I snart två år har hon studerat hur digitaliseringen påverkar juristbranschen. Hon konstaterar att det på advokatbyråerna finns ”ganska stora institutionella barriärer för förändring”. Hon säger att den rådande affärsmodell är ett av de största hindren.
– Mycket har gått ut att sälja tjänster per timma. Ett timbaserat system kommer aldrig skapa incitament för stora investeringar i effektivisering. Det finns inte heller incitament att implementera saker som effektiviserar arbetsprocesser eftersom det i slutändan skapar färre timmar att sälja. Det är en viktig anledning till att omställningen går så långsamt.
Hon pekar också på branschstrukturen där det har varit av tradition ganska stängt och advokater har haft ett monopol på att säja juridik.
– De regler som samfundet har vad gäller ägande och externt kapital har gjort att den här förändringen inte har gått lika snabbt som i andra branscher. Man kan inte ta in externt kapital för att göra större investeringar i till exempel it-system. Det har bromsat utvecklingen.
– Vi ser idag att det är allt fler juristbyråer som verkar utanför advokatsamfundets kontroll kommer in på marknaden. Och vi ser att revisionsbyråerna åter startar juristavdelningar. Det här minskar den maktposition som Advokatsamfundet av tradition har haft. Samfundsreglernas inflytande på branschen i stort minskar.
– En tredje aspekt är att utvecklare av software inom artificiell intelligens, smarta kontrakt och liknande tjänster, till största delen arbetar med amerikanska och engelska rättssystem. Det är stora språkområden som har stora avsättningsmarknader. De har ännu inte specialanpassat verktygen för den svenska marknaden. Eftersom det är en liten jurisdiktion i ett slutet språkområde så har det inte funnits anledning att utveckla och satsa specifikt på den svenska marknaden
– Men i dag ser vi att det börjar träda fram nya typer av partnerskap och ekosystem mellan utvecklare av hård- eller mjukvara och olika typer av jurist- eller advokatbyråer. Det utgör grunden för att skapa nya modeller och att försöka anpassa den här typen av produkter för en svensk marknad. De flesta systemen måste anpassas, så att den artificiella intelligensen kan prata, och förstå svenska. Det kostar både tid och pengar.
Läs en längre intervju med Charlotta på Legally Yours >>
