Analyser bryter ner brottet i detalj – avslöjar gärningsmannens personlighet

Kriminalkommissarie Eva von Vogelsang leder polisens GMP-grupp. Foto: Polisen

Våra beteenden avslöjar vilka vi är och när det gäller grova brott kan det också vara det som till slut leder till att vi åker fast. När polisens Gärningsmannaprofilgrupp bryter ner brott i små beståndsdelar blottlägger de våra drifter och tar reda på vem gärningspersonen är. Den 23 januari gästade poliskommissarie Eva von Vogelsang Legally Lady och berättade om GMP-gruppens arbete.

Metodiken för gärningsmannaprofilering är framtagen av FBI och bygger på att beteenden avspeglar en viss personlighet. Metoden är visserligen ifrågasatt men används av polisen i många länder.

I Sverige arbetar åtta personer med att göra sådana analyser. Den svenska Gärningsmannaprofilgruppen (GMP-gruppen) leds av Eva von Vogelsang och består av poliser med erfarenhet av grova brott, beteendevetare och en kriminaltekniker som tillsammans med en rättspsykiater och en rättsläkare kommer in när grova brott har begåtts.

Driftstyrda brott
Eva von Vogelsang kom till gruppen efter många års erfarenhet av att ha utrett sexualbrott, ett brott som lämpar sig särskilt väl för analys.

– Vi tar fram en beskrivning av typen av gärningsman och hur personen lever. Men det krävs driftstyrda brott för att metodiken ska fungera. Det krävs en interaktion mellan offer och gärningsperson som ger ledtrådar som vi gör att vi kan tolka de beteenden som gärningspersonen har visat, förklarar hon.

Avslöjar personlighet
Det är alltså våra beteenden som avslöjar vår personlighet, kanske särskilt tydligt i så extrema fall som grova brott. Eva von Vogelsang tar som exempel hur man resonerar kring en gärningspersons kapacitet.

– En person med kriminell livsstil kan begå småbrott men utan att ha en hög kapacitet. En person med hög kapacitet kan däremot till exempel vid ett sexualbrott visa förmåga på att undvika risker för upptäckt, kunna anpassa sitt beteende och fly obemärkt.

Oftast spaningsmord
GMP-gruppen arbetar främst med analyser i utredningar kring dödligt våld, försvinnanden, överfallsvåldtäkter, hot med okänd gärningsman och mordbränder. Deras huvudsakliga syssla är analyser av så kallade spaningsmord där det från början inte är tydligt vem som utfört gärningen.

Men det finns ingen enkel checklista för GMP-gruppens arbete. Eva von Vogelsang pekar på att människor är olika och att ärendena som landar på gruppens bord ofta har stora skillnader både vad gäller gärningsperson och offer.

Serieskytt och ”Joggingmord”
Gruppen kopplades till exempel in i ärendet med serieskytten Peter Mangs i Malmö där man kunde se på hans beteende att han bland annat hade använt sig av barriärer när han sköt sina offer. Han hade alltså tagit skydd. Det var ett av flera beteenden som avslöjade att det rörde sig om en och samma gärningsperson.

Gruppen arbetade också med det så kallade ”Joggingmordet” i Upplands Väsby 2015 där en 21-årig kvinna mördades.

– Där blev vi allvarligt bekymrade av det vi såg. Det fanns flera tecken på att det rörde sig om en mycket farlig person som skulle kunna begå fler liknande brott, berättar Eva von Vogelsang.

Hälsosamt ifrågasättande
Det går också att se i beteendena om det finns psykopatiska drag hos gärningspersonen även om alla analyser inte handlar om psykopater. Men just att det finns människor som hade de dragen är ändå något som enligt Eva von Vogelsang kan vara bra för alla att skapa sig en medvetenhet om.

– För oss som arbetar med att tolka beteenden blir det nog en yrkessjukdom att inte helt och fullt lita på människor. Men jag tror ändå att det vore bra om fler människor hade ett hälsosamt ifrågasättande utan att för den skull misstro andra. Det kan göra att man slipper en del onödiga problem.